Har varit en hel del jobbiga dagar nu. 
Men idag har jag fått - kan ni gissa?! - ett JOBB!
Fatta. Ett jobb! Jag får inte betalt, men det spelar faktist ingen roll. Jag har gått dit vid ett par tillfällen och visat mitt intresse och pratat och det är på en Second Hand butik i Västervik. Ett jobb, ett jobb, ETT JOBB!
Jag har alltid sagt att om jag ska jobba så ska jag ha pengar. Men jag är så jävla taggad på det här.
Det ska bli så kul att få komma ut och träffa människor och försöka leva ett normalt liv. Det här är ett bra och STORT steg i min behandling/utveckling. Vi har till och med diskuterat att jag ska få ta med mig min 2-medicin och ha den själv. Det är det inget bestämt om medicinen men det känns ändå som att det kommer att gå bra. 
Nu är nästa steg jag satsar på att bli helt skärfri, få koll på mitt mående, mediciner och gå upp och lägga sig på kvällen. Bli bättre på att hålla ordning på mitt rum och sköta mig. Efter det, kommer UTSLUSS. Och slutligen att flytta från Egehem. 
Det här kommer inte att gå på några månader. Men det får ta den tid det tar!

Påväg hem från en underbar övernattningsresa med mina fina egehemstjejer och personal på Ullared. 
Sitter nu i bilen och dör av uttråkning. Jag försöker underhålla mig själv, men jag lyckas sådär. 
Ser på film, spelar datorspel, lyssnar på musik, käkar godis, snackar, plockar med saker. 
De som känner mig vet att jag inte har något vidare tålamod och att åka bil långt är väldigt jobbigt. 
Nu har vi i alla fall fått stanna och röka. Och köpt mer cigg. 

Jag kan faktist slåss. Jag sloss varje dag. Men inte på ett fysiskt sätt. 
Jag slåss med mitt mående. Men döden. Med livet. Med tankarna. Med ångesten. Med allt. 
Det är en jävla kamp, men när jag har kommit såhär långt kan jag ju inte ge upp?