Och hur i helvette kan en människa sitta på sitt rum och BLI LUGN utav att skära i sin egen kropp?! För mig har det alltid varit självklart att så är det, inget konstigt med det. Men när jag läste på Madickens blogg för ett tag sedan så kom jag att tänka på det.
Hur kan man? Det är ju helt sjukt. Jag brukar inte se min kropp som mig. Det är bara en varelse jag har fastnat i. Men jag kom att tänka på det. Varför vill man ge sig själv skador? Jag är grymt förvirrad.
Och vad som är ännu mer sjukt är att när jag gick i sexan så fick en utav mina kompisar reda på att jag skärde mig och då började hon också? Jag fattar ju att hon inte måde bra, men bara på grund av att hon såg mina armar så triggades nog hon. Och det är ju hemskt.
De flesta folket på stan som tittar på ens armar tycker att det är sjukt, att man vill orsaka sig själv skador, medan faktiskt endel människor tittar och känner sig triggade att själva skära sig, människor som tycker att det är vackert.
Jag tycker inte alls att det är vackert, men för det är det inte heller fult! Varför ska människor katigoriseras? Trots allt är vi ju alla egentligen människor. Någonstans i alla fall..