För att göra en lång historia kort: Snuten har vart här ett antal gånger, 4 drogtest är gjorda, söndertrampade fötter av is, glas, spetor och grus, personalen är ovanlingt "gulliga", jag knaprar behovsmedicin som godis, blod har runnit, tårarna rinner och rösterna tystnar aldrig. Och allt, allt för mycket tankar och egentid.
De här senaste dagarna sedan i tisdags har inte direkt gått snabbt utan det känns mer som ett år har gått.
Får se när jag orkar förklara. Tänkte bara hålla er lite uppdaterad så ni har något att göra.
Jag kommer nog tillbaka i morgon, sov gott