Känner mig totalt värdelös. Jag är inget, ingen. Jag gör inget om dagarna. Jag orkar inte med livet när man ska ha konstant ångest dygnet runt. Det tar så otroligt på krafterna. Jag litar inte ens på mina föräldrar att prata med om mina tankar. Den enda jag vill prata med är min älskade A på Egehem . Det är henne jag kan prata ut hos. Och jag vet att jag får ringa men då får jag panik för att jag saknar dom.
/ en otroligt ångestfylld tjej